Lastsäkring grunden för säkra transporter på väg och räls

Last som rör sig under transport kan få allvarliga följder. Gods kan skadas, människor kan skadas och fordon kan bli obrukbara. Trots det slarvas det fortfarande med lastsäkring i många sammanhang, både vid korta och långa transporter. Med rätt kunskap, rätt utrustning och en strukturerad arbetsmetod går det att minska risken kraftigt utan att förlora tid.

En enkel tumregel är: om lasten kan rubbas med handkraft är den inte säkrad tillräckligt för väg- eller tågtransport. Utmaningen ligger i att förstå vilka krafter som uppstår och hur man kombinerar fordonets egen utrustning med kompletterande hjälpmedel på ett smart sätt.

Vad lastsäkring egentligen handlar om

Lastsäkring betyder att hålla lasten på plats under hela resan, oavsett inbromsning, undanmanöver eller stötar. I praktiken handlar det om att:

– hindra lasten från att glida
– hindra lasten från att välta
– fördela krafter så att varken gods, fordon eller utrustning skadas.

På en lastbil kommer de största påfrestningarna vid kraftig inbromsning och vid kurvtagning, där centrifugalkraften försöker dra lasten i sidled. Vid tågtransport uppstår de hårdaste krafterna vid sammankoppling av vagnar och stötar på rangerbangårdar. Den som säkrar lasten behöver alltså tänka längre än den jämna färden i 80 km/h.

Grundprincipen är att samverka med fordonet. Fordonets invändiga surrningsöglor, skenor, stöttor och väggar är första linjen. När dessa inte räcker måste vi lägga till hjälpmedel som spännband, kätting, nät, hörnskydd och ibland även friktionsmattor för att nå en tillfredsställande säkerhetsnivå.

Rätt utrustning för olika typer av gods

Valet av utrustning styrs både av lastens tyngd och form och av hur den beter sig under transport. Ett par exempel visar skillnaderna tydligt.

För pallat styckegods kartonger, säckar, lådor används ofta spännband och surrning. Band med spärr- eller ergospännare gör det möjligt att snabbt dra åt och kontrollera bandspänningen. Här är det viktigt att skydda både gods och band. Hörnskydd fördelar trycket och minskar risken att bandet skär in i kartongerna eller skadas av vassa kanter.

För tungt, kompakt gods som maskiner, stålbalkar eller tunga stålkonstruktioner behövs ofta surrningskätting och spännare. Kätting tål höga krafter och klarar hårda miljöer bättre än band, särskilt när det finns vassa kanter, heta ytor eller risk för nötning. Spännare gör det möjligt att dra åt kättingen kontrollerat och säkert.

För fordon och hjulburna maskiner används särskilda system för hjulsurrning. Här säkras fordonet genom hjulen med band eller kätting, ibland i kombination med skenor i lastgolvet. Syftet är att låsa fast fordonet i både längd- och sidled, utan att belasta känsliga delar som kaross eller chassi.

För löst och lätt gods, som flis, trädgårdsavfall, plast eller lättare byggmaterial på släp, kan lastnät vara rätt lösning. Containernät, flisnät eller släpkärrenät ser till att lasten inte blåser av eller studsar ur flaket. De är enkla att hantera och sparar tid, särskilt vid återkommande transporter med liknande typ av last.

Bogserkätting, bärgningsdrag och stroppar fyller en viktig roll vid bärgning och temporära flyttar. De är inte alltid primära lastsäkringslösningar, men måste uppfylla krav på styrka, märkning och säkerhet eftersom belastningen vid bärgning ofta blir hög och oförutsägbar.

Praktiska principer för säker och effektiv lastsäkring

En bra lastsäkring börjar redan före lastningen. Några grundsteg gör stor skillnad i vardagen:

1. Planera lastbilden
Tunga objekt längst ned och så långt fram som möjligt, nära fordonets väggar eller stöttor. Låga tyngdpunkter och korta hävarmar minskar risken för att lasten rör sig vid svängar eller inbromsningar.

2. Använd rätt metod
De två vanligaste metoderna är formslutning och friktion. Formslutning innebär att lasten fixeras mot fasta ytor väggar, stöttor, andra kollin. Friktionssäkring använder band eller kätting som trycker ner lasten mot underlaget så att friktionen ökar. Ofta kombinerar man båda för bästa resultat.

3. Välj dimensionerad utrustning
Spännband, kättingar och spännare har märkning för lastkapacitet (LC, STF osv.). Genom att räkna på lastens vikt och de krafter som kan uppstå går det att avgöra hur många band eller kättingar som krävs och var de ska placeras. Överdimensionera inte slentrianmässigt, men lämna heller inte säkerhetsmarginalerna åt slumpen.

4. Skydda utrustning och gods
Vassa kanter skadar både gods och utrustning. Hörnskydd, kantprofiler och skyddsslang är enkla hjälpmedel som förlänger livslängden på surrningsutrustningen och minskar risken för plötsliga brott. Vid känsliga ytor kan dessutom mjuka mellanlägg behövas.

5. Kontrollera före avgång
Efter att lasten har säkrats bör föraren eller den ansvariga göra en systematisk kontroll: sitter allt som det ska, har rätt antal band eller kättingar använts, är spännare låsta, finns risk för skav eller nyp? En snabb översyn efter några kilometers färd är klokt, eftersom band och last kan sätta sig.

6. Underhåll och byte i tid
Slitna band med fransiga kanter, rostiga kättingar eller skadade spännare hör inte hemma i vardagsbruk. Regelbunden genomgång, dokumenterad kontroll och planerat utbyte av utrustning sparar både pengar och huvudbry på sikt.

Lagstiftning och branschstandarder ställer tydliga krav på lastsäkring, men det är i den dagliga rutinen som skillnaden skapas. Företag som avsätter tid för utbildning, tydliga instruktioner och enhetliga rutiner ser ofta färre skador, färre avbrott och en tryggare arbetsmiljö för förare och lastpersonal.

För den som vill arbeta strukturerat med professionell lastsäkring och behöver pålitliga produkter som spännband, surrningskätting, bogserkätting, nät och hörnskydd kan ett specialiserat företag som Kattingmäster eller kattingmaster.se vara en värdefull partner. Där finns både brett sortiment och den typ av praktisk erfarenhet som gör skillnad när teori ska bli vardag.